Feminism och genusperspektiv

Ingen som föder barn - eller känner någon som föder barn - kan tvivla på att kön spelar roll. Redan innan vi frågar om barnet är friskt vill vi veta om det är en pojke eller flicka. Ingen sorteringsmekanism i samhället är så viktig som kön och i de flesta samhällen betraktas kvinnor som mindre värda än män.

Feminismen har uppstått ur kvinnors vägran att acceptera sig som mindervärdiga. Det är inte så att feminism är ett påfund av västerländska välutbildade kvinnor, det går att hitta kvinnor som kämpar för mänskliga rättigheter överallt i världen, vare sig de är analfabeter eller universitetsutbildade.

I Chiapas i Mexiko formulerade exempelvis de fattiga kvinnor som gått med i zapatistgerillan, i början av 1990-talet, kvinnornas lag, "ley des mujeres". De krävde rätten att själv välja make, rätten att föda så många barn de själva ville och rätten att bli vad som helst, till och med chaufför, något som varit otänkbart tidigare.

Så här definieras feminism i dag av många i Sverige:
Feminist är en person som anser:

• Att kvinnor är underordnade män
• Att detta förhållande bör ändras

Det är en definition som både inbjuder till en diskussion och uppmanar till en förändring. Det är också en definition som visar att feminism inte är något för enbart kvinnor utan att också män kan vara feminister.

Feminismer

Eftersom det finns många olika meningar om hur man på bästa sätt når ett jämställt samhälle finns det många olika feminismer. Här är de vanligaste:

Liberalfeminism: Kvinnor ska ha samma demokratiska friheter och rättigheter som män. Kvinnors underordnade ställning upphävs genom uppfostran, utbildning och genom att påverka attityder. Liberalfeminismen formades främst runt förra sekelskiftet. En grundtanke är att män och kvinnor i grunden är lika. Liberalfeministerna poängterar förnuftet som både män och kvinnor har och ser det som ett medel att nå ett framtida samhälle där könsrollerna är upplösta och alla, både män och kvinnor, är fria människor.

Socialistisk feminism: Kvinnoförtrycket är en del av klassförtrycket. Karl Marx var själv inte feminist men marxismen hävdade att kvinnors frigörelse sker automatiskt efter en socialistisk revolution. Det är Marx medarbetare Friedrich Engel som är pappa till tanken om mäns behov att kontrollera kvinnors sexualitet för att säkra arvingar till sin egendom. Den har varit utvecklats vidare av senare feminister.

Radikalfeminism: Kvinnoförtrycket är den mest grundläggande och utbredda formen av förtryck. Mäns förtryck av kvinnor i familjen, sexuellt förtryck, kvinnomisshandel och kvinnoförakt är olika delar av detta. Lesbiska kvinnor förtrycks för att de hotar mäns kontroll över kvinnors kroppar. "Det personliga är politiskt" är ett känt slagord.
Kate Millet introducerade 1970 termen patriarkat som är en grundsten i den moderna feminismen. Patriarkatet är ett sätt att förklara varför kvinnor själva anser sig ha mindre värde än män och att förtrycket visserligen ser olika ut i olika tider och i olika delar av världen men har sin grund i samma kärna. Radikalfeministerna anser, till skillnad från liberalfeministerna, att det finns en grundläggande konflikt mellan män och kvinnor.

Särartsfeminism: Man måste inse att kvinnor och män är biologiskt olika i kampen för kvinnors lika rättigheter. Könen kompletterar varandra. Ellen Key och Elin Wägner är kända särartsfeminister. På 1990-talet diskuterades särartsfeminism på nytt, bland annat i boken Han och hon: födda olika.

Likhetsfeminism: Betonar likheten mellan könen och är den riktning som dominerat i Sverige. Likhetsfeminister påpekar att skillnaderna inom könen är större än mellan dem.

Ekofeminism: Samlingsbenämning på de feministiska grupper som sätter miljön i centrum

Anarkafeminism: Bottnar i anarkismen och dess uppror mot alla statliga system. Var viktig på 1970-talet.
Modern feminism: En sammanslagning av radikalfeminism och socialistisk feminism som säger att både klass och kön spelar roll. På senare år har frågor kring etnicitet, ras, och sexualitet blivit allt viktigare.

Feministiskt snabblexikon

Jämställdhet: kvinnors och mäns lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet; arbete, vård av hem och barn, deltagande i politiska, fackliga och andra samhällsaktiviteter. Dessutom rätten att inte utsättas för könsrelaterat våld.

Genus: Det socialt och kulturellt formade könet, inte det biologiska som vi föds till. Ett ord som beskriver att vi lär oss hur en man ska vara och hur en kvinna ska vara och att det inte alls behöver ha samband med vårt biologiska kön.

Genusperspektiv: En insikt om att vi lever i ett samhälle där män (som grupp) har mer makt än kvinnor (som grupp), att kvinnor och mäns liv ser olika ut och att detta är något som man måste ta hänsyn till i alla sammanhang, i arbetslivet, i skolan, när politiska förslag presenteras etc.

Genusanalys: En ananlys, det vill säga en grundlig undersökning som tar utgångspunkt i hur saker och ting påverkar män respektive kvinnor.

3 R-metoden: En metod att göra en genusanalys. De tre R:en står för Representation, Resurser, Realia. För att kunna förändra måste man först veta hur det ser ut.

Representation handlar om att kartlägga. Hur många kvinnor och hur många män? Hur ser könsfördelningen ut bland dem som beslutar och bland dem som berörs av verksamheten?

R nummer två handlar om hur resurserna i form av pengar, utrymme och tid fördelas mellan män och kvinnor, flickor och pojkar. Frågorna kan vara: Hur mycket pengar satsas på flickidrott? Hur mycket tid ägnar försäljaren åt män respektive kvinnor? Vem får prata mest på dagis, pojkar eller flickor?

R nummer 3 är analysfasen. Varför ser det som det gör? Varför hämtas fler män än kvinnor av ambulansen med blåljusen på? Varför lånar bankerna ut mindre pengar till kvinnor än till män? Varför får pojkar prata mest på dagis?

Först när det finns svar på alla tre R:en går det att svara på den viktigaste frågan: Vad behöver göras?

Det finns fler metoder. LOTS, Balanserad styrning och olika former av checklistor. De beskrivs metodboken Gör det jämt som regeringen gett ut. Boken kan laddas ner från www.regeringen.se. Fyll i Gör det jämt i sökrutan.

Könskodning: Ett begrepp som gör det tydligt att vissa platser och redskap anses som kvinnliga, andra som manliga. Ett sjukhus är en kvinnligt kodad arbetsplats, en bilverkstad en manligt. En kjol är kvinnligt kodad (utom i Skottland!), en slips manligt. Också platser kan vara könskodade. En lekplats är kvinnligt kodad på dagen. Då förväntas inte en ensam man befinna sig där.

Mainstreaming: En strategi för att se till att jämställdhet ingår som en självklar del av all verksamhet. Ett annat - och svenskt - ord är jämtegrering, integrering av jämställdhet.

En historia med anor

Det finns många förgrundsfigurer, här är några av dem.

Mary Wollstonecraft beskrivs ofta som feminismens urmoder. År 1792, mitt under franska revolutionen, gav hon ut den första feministiska boken, "Till försvar för kvinnans rättigheter". Mary Wollstonecraft var upprörd över att revolutionens mänskliga rättigheter, frihet, jämlikhet broderskap, inte omfattade kvinnor. Hon tyckte illa om Rosseau vars åsikt var att kvinnans, det vill säga moderns, plats var i hemmet, världen skulle hon lämna åt mannen. Mary Wollestonecrafts enkla åsikt var att kvinnor och män bör ha samma ekonomiska, politiska och sociala rättigheter. Hon menade att kvinnans natur berodde på bristen på utbildning, inte på biologi.

John Stuart Mill, grundaren av liberalismens politiska filosofi krävde i "Förtrycket av kvinnor"1869 samma politiska rättigheter till kvinnor som till män.

Ellen Key (1849-1926) är en svensk feminist och förgrundsfigur som fortfarande är kontroversiell. Hon beskrivs ofta som särartsfeminist (se nedan) eftersom hon argumenterar för moderlighet och samhällsmoderlighet. Ellen Key förespråkade kvinnlig myndighet, rösträtt och fri kärlek. För Key skulle det kvinnliga komplettera det manliga.

Clara Zetkin (1857-1933)
Tysk socialist som vid en internationell kvinnokonferens i Köpenhamn 1910 föreslog en internationell kampdag för kvinnor. Hon fick Lenin att göra dagen till helgdag i Sovjetunionen från 1922.
Zetkin kämpade för kvinnors rösträtt, utbildning och fred. Hon ansåg att kvinnor måste bli ekonomiskt oberoende av män och förklarade att kvinnor drabbas av förtryck oavsett klass men på olika sätt. Hon ansåg att män och kvinnor skulle ha samma ansvar för hem och barn.

Lästips

Mary Wollstonecraft - Till försvar för kvinnans rättigheter. Ordfront 2003
Lena Gemzöe - Feminism. Bilda förlag 2004
Jennie Sjögren - Ordination vardagsfeminism. Bokförlaget DN 2003
Lisa Gålmark - Vadå feminist
Helena Josefson - Genus - hur påverkar det dig? Natur och Kultur 2005
Kate Millet - Sexualpolitiken 1970
Tiina Rosenberg - Queerfeministisk agenda. Atlas 2002

Jämställdhetsombudsmannen
www.jamombud.se/vadarjamo/default.asp

Den svenska regeringens inställning till feminism
http://www.regeringen.se/sb/d/697/a/5066 

Läs även om Genusperspektiv på utvecklingsamarbete. Läs mer >>