Faktablad framtaget av Internationella Kvinnoföreningen i Malmö i mars 2006 för Samarbeta Jämt projektet av Anne Jalakas, journalist.
Kvinnor och politik
Det borde vara självklart att hälften av politikerna är kvinnor eftersom hälften av befolkningen utgörs av kvinnor. Men så är det fortfarande inte, trots att Sverige är näst bäst i världen med 45 procent kvinnor i riksdagen, 50 procent kvinnor i regeringen och cirka 40 procent kvinnor på regional och lokal nivå.
Frågan "behövs män i politiken?" väcker förvirring. Men fortfarande är det vanligt att tala om "kvinnliga politiker" och "kvinnofrågor", som om det finns "vanliga" politiker och "vanliga" frågor.
Så är det inte. Men det finns intressekonflikter i politiken som har med kön att göra och som beror på att kvinnor och män lever delvis olika liv, både i yrkeslivet och i vardagen.
Långsam start
Historiskt har utvecklingen i Sverige gått långsamt. Kvinnor fick rösträtt 1919 men det tog 26 år innan den första kvinnliga ministern utsågs. Inte förrän 1968 fick centerpartiet sina första kvinnliga riksdagsledamöter. Först under 1970-talet började andelen kvinnor öka rejält.
1991 minskade plötsligt andelen kvinnor i riksdagen, något som ledde till en oerhörd debatt. Påtryckargruppen Stödstrumporna bildades och hotade med att bilda ett kvinnoparti om inte partierna skärpte sig och nominerade fler kvinnor. Hotet tog skruv, inte minst hos socialdemokraterna som införde principen Varannan damernas på alla nivåer inom partiet.
Så här är andelen kvinnor, i procent, i riksdagen efter valet 2002:
Socialdemokraterna 47,2
Moderaterna 40,0
Folkpartiet 47,9
Kristdemokraterna 30,3
Vänsterpartiet 46,7
Centerpartiet 50,0
Miljöpartiet 58,8
Könsklyftan
Lena Wängnerud och Maria Oskarsson, båda statsvetare, skriver i boken "Kvinnor som väljare och valda" om könsklyftan som finns både i Sverige och i andra länder. I USA var det män som röstade fram Ronald Reagan och i Sverige röstar kvinnor mer vänster än män. Kvinnor prioriterar också andra politiska frågor. De är mer intresserade av omsorgsfrågor (socialpolitik, skola, äldrevård) än män. Män är mer intresserade av skattepolitik än kvinnor.
Betydelse
Spelar det någon roll om fler kvinnor kommer in i politiken? Ja det gör det, visar Lena Wängneruds forskning, redovisad i Jämställdhetspolitiska utredningen (se lästips). Hon har tittat på könsfördelningen inom de olika riksdagsutskotten och ser en tydlig bild. Inom området social välfärd finns en överrepresentation av kvinnor och inom ekonomi/teknik finns en underrepresentation. Könsmönstret minskade dock i och med valet 1994, då alla partier gjorde en medveten satsning på att bryta könsmönstren i utskotten.
Wängneruds slutsats är att tyngdpunkten inom politiken förskjutits. Utan kvinnor i politiken hade vi varken haft utbyggd barnomsorg eller världens bästa föräldraförsäkring.
Joanna Esseveld, sociolog, är mer tveksam till effekten av det ökande antalet kvinnor. Hennes forskning visar att könsmönstren inte ändrats så mycket som man kan tro. Det enda område som både män och kvinnor sysslar lika mycket med är arbetsmarknadsfrågor. I övrigt arbetar kvinnorna med traditionellt kvinnliga områden och männen med traditionellt manliga, skriver hon i Forskning och Framsteg (nr 8 2005).
Representation
Principen att olika grupper, åldrar och geografiska områden ska vara representerade i politiken har starkt stöd hos allmänheten. Men den gäller inte fullt ut när det handlar om kön och etnisk bakgrund, visar en färsk studie från Göteborgs universitet. Personer med invandrarbakgrund tycker att det är viktigare att invandrare väljs in i politiken än vad infödda svenskar tycker. Fler kvinnor än män vill ha in fler kvinnor.
Politikerrollen
Hur är det då att vara kvinna i politiken? Och hur ska man göra för att bli politiker?
Ann-Sofie Lennqvist Lindén är statsvetare i Örebro och forskar om politikerrollen. Hon pekar på obalansen mellan politiker och tjänstemän. I kommunerna är de högsta tjänstemännen ofta män och de har en tendens att betrakta politikerna som barn som måste uppfostras. 28 procent kommunpolitikerna i en av de studier som pågår anser sig ha blivit utsatta för nedlåtande behandling. Könsskillnaden är dramatisk. Fyra av tio kvinnor svarade ja på frågan, mot två av tio män. Ett resultat är att många, både kvinnor och män, hoppar av politiken. Det gäller framförallt de unga.
Stöd för nya
Nätverk är en vanlig metod, att stödja båda nya och etablerade kvinnor. I Ulricehamn finns ett nätverk för kvinnor ur alla politiska partier. Det är löst sammansatt, har inga medlemsförteckningar eller strikta mötesregler. I grannkommunen Tranemo arbetar nätverket Kvinnokraft på liknande sätt, tvärs över partigränserna. Socialdemokraterna i Lund har startat ett coachingprogram för kvinnor. Där träffas erfarna politiker och kvinnor som är intresserade av politik men inte vet om de vill eller orkar satsa på politiken.
Hur gör man när man vill aktivera sig?
· Ett första steg är att titta på partiernas hemsida, se vad de erbjuder och därefter ta kontakt med det parti man fastnar för.
· Kontakter är avgörande, visar en alldeles färsk doktorsavhandling av Birgitta Niklasson i Göteborg. Ett gott kontaktnät ger en politiker på uppgång tillgång till information, rekommendationer och rekrytering. Kontaktkapital är viktigare för kvinnor än män.
· Lär av andra. Läs till exempel "Krossa glastaket, makthandbok för kvinnor" (se lästipsen). Där hittar man bland annat följande råd av Ann-Sofie Ohlander, professor och författare:
"Tänk på vad betydelsefullt det är att just du sitter som förtroendevald. Du är en viktig symbol för andra kvinnor"
De politiska partierna
· Socialdemokraternas kvinnoförbund s-kvinnor. www.s-kvinnor.se
· Moderaterna. Inget kvinnoförbund men nätverket Moderatkvinnorna som bland annat utbildar kvinnliga förtroendevalda. www.moderat.se
· Folkpartiets kvinnoförbund Liberala kvinnor, sök från www.folkpartiet.se
· Centerpartiet www.centerkvinnorna.se
· Kristdemokraterna www.kvinnor.kristdemokrat.se
· Miljöpartiet www.mp.se
· Vänsterpartiet. www.vansterpartiet.se
Vill du veta mer? Här är några lästips:
· Kjell Östberg. Efter rösträtten. Kvinnors utrymme efter det demokratiska genombrottet. Symposion förlag 1997
· Maria Herngren, Eva Swedenmark, Annica Wennström. Krossa glastaket. Makthandbok för kvinnor. Utbildningsförlaget Brevskolan 1998
· Maria Oskarsson, Lena Wängnerud. Kvinnor som väljare och valda. Studentlitteratur
· Ingvar Mattson och Lena Wängnerud (red). Riksdagen på nära håll. SNS Förlag 1997
· Maud Eduards. Förbjuden handling. Om kvinnors organisering och feministisk teori. Liber 2002
· Diskriminering i politiken? En översikt av kunskapen om strukturella hinder och
· bemötanden bland förtroendevalda i Sverige http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/89/55/9ada972e.pdf
· Makt att forma samhället och sitt eget liv. Jämställdhetspolitiska utredningen finns att ladda ned från regeringens hemsida. Där kan man också se presskonferensen på webb-tv: http://www.regeringen.se/sb/d/5073/a/47912
Läs även om svensk jämställdhetspolitik i ett utdrag ur Makt att utforma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2006/06:155). Läs mer >>
