Målen för jämställdhetspolitiken
Svenska regeringens mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla livets områden.
I nedanstående utdrag ur Makt att utforma samhället och sitt eget liv - nya mål i
jämställdhetspolitiken (prop. 2006/06:155) finner ni regeringens beskrivning av
vart och ett av de fyra målen, i särskilda målkommentarer.
Makt och inflytande
Det första delmålet är en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
Målkommentar: Delmålet är att uppnå en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället och att kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Delmålet anknyter i första hand till det övergripande målets första led - att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället.
Formella hinder skall inte ligga i vägen, inte heller skall ekonomiska eller sociala aspekter verka utestängande för att kvinnor skall ha samma möjlighet som män att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Målet tar sikte på formella politiska rättigheter - möjligheten att delta i demokratiska processer både som väljare och som valda. Det handlar om att kvinnor och män skall ha samma möjligheter att vara aktiva i politiska församlingar och olika ideella organisationer. Men målet tar även sikte på fördelningen av den makt som ligger utanför det som vanligen räknas till det demokratiska styrelseskicket. Det handlar om den makt som representeras av t.ex. företagen, medier och trossamfund och som har stor betydelse i formandet av vårt samhälle. Med formuleringen "att forma villkoren för beslutsfattandet" åsyftas att förutom att uppnå en jämn numerär fördelning av kvinnor och män på maktpositioner, skall även kvalitativa aspekter av maktutövning lyftas fram - att ha makt över dagordningen och inflytande över beslutens innehåll.
Målet handlar också om att flickor och kvinnor skall ha samma möjligheter som pojkar och män att delta i och påverka det som formar våra föreställningar, tankar och idéer om oss själva och vårt samhälle. Det gäller bl. a. kulturen, massmedia och folkbildningen. Men det rör också utbildning, där de immateriella värdena med utbildning lyfts fram såsom en del i individens personliga utveckling. Skolan, kulturen och föreningslivet har ett ansvar för att flickor har samma möjligheter som pojkar till inflytande i frågor som rör dem, vilket lägger grunden för demokratiska värderingar och främjar flickors och pojkars lika möjligheter att vara - och att växa upp till att vara - aktiva samhällsmedborgare.
I delmålet om ekonomisk jämställdhet (delmål nummer två) står utbildningens materiella värde i förgrunden, som ett medel för att kunna ta plats på arbetsmarknaden och skapa sig en försörjning.
Ekonomisk jämställdhet
Det andra delmålet är ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Målkommentar: Målet är ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Tyngdpunkten ligger på de ekonomiska villkor kvinnor och män har som individer. Ekonomisk jämställdhet syftar till fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Ett sätt att mäta i vilken utsträckning målet uppnåtts är att studera skillnaderna i disponibel inkomst mellan könen. Det berör inkomster i form av lön och företagarinkomst samt avkastning på kapital. Vidare berör det ersättningar och bidrag från transfereringssystemen samt effekter av skatter och avgifter.
Begreppet ekonomisk självständighet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter att försörja sig själva och sina eventuella barn, i enlighet med principen om särbeskattning i skattesystemet och de grundläggande principerna i transfereringssystemen. Ett hushåll kan bestå av en eller flera ekonomiskt självständiga individer.
Målet omfattar att kvinnor och män skall ha samma möjligheter och förutsättningar i fråga om tillgången på arbete och att de skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om anställnings-, löne- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Målet omfattar även företagande, att kvinnor skall ha samma möjligheter som män att starta och driva företag som kan växa och generera en inkomst.
Det föreslagna delmålet har även ett livscykelperspektiv. Det avlönade arbetet skall inte bara ge ekonomisk självständighet i förvärvsaktiv ålder, utan också innebära ekonomisk trygghet och självständighet under pensionsåren.
Målet omfattar utbildningen. Av särskild betydelse för jämställdhetspolitiken är de könsbundna studievalen, där flickors och pojkars, kvinnors och mäns studieval även ger effekter för högskoleutbildning och yrkesval.
Obetalt hem- och omsorgsarbete
Det tredje delmålet är en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
Målkommentar: Målet är en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Målet omfattar obetalt hemarbete, omsorgen om de äldre samt omsorgen om barnen. Målet inbegriper både den som ger omsorg och den som tar emot den. Med hemarbete åsyftas det hushålls- och underhållsarbete vi utför i våra hem.
Mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet
Det fjärde delmålet är att mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Målkommentar: Målet är att mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Målet omfattar alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor. Vidare omfattas arbetet för att motverka prostitution och handel med människor för sexuella ändamål, samt s.k. hedersrelaterat våld. Våld i samkönade relationer omfattas inte. Målet omfattar också att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen i reklam, medier och pornografi som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning.
Källa:http://www.sou.gov.se/kvinno%5Fjamstod/dokument/mal_jamstalldhetsprop.pdf
Några viktiga fakta
Andelen kvinnor i åldern 20-64 år i arbetskraften var 60 % 1970 och 79 % 2003. För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 84 %.
Andelen dagar med föräldrapenning för vård av små barn som togs ut av män var 0 % 1974 och 17 % 2003.
Könsfördelningen bland riksdagsledamöterna var 1973 15 % kvinnor och 85 % män. År 2002 var fördelningen 45 % kvinnor och 55 % män.
Andelen kvinnliga ålderspensionärer med enbart folkpension var 39 % 1983 och 8 % 2002. Motsvarande andelar för manliga ålderspensionärer var 9 % respektive 2%.
Källa: " På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2004", SCB
Läs mer > www.scb.se
